Idag är en sådan dag där jag känner att det har gått för långt, en sådan dag där jag bara vill gömma mig under täcket och blunda för sanningen av vårat samhälle. För dagligen är det mobbning på alla skolor, skitsnack, falskhet, man ska välja kompis sida och rykten. Som allting bara är ren bullshit. När man bildar gäng för att bråka med varandra och gång på gång slänga sig ur dessa vidriga orden som "bitch", "hora", "idiotjävel", när elever välkomnas med lappar om hur misslyckad man är i sitt skåp i skolan, när unga tjejer och killar inte vågar gå ut pågrund av alla dessa fördomar kring dem. Då är det något som inte stämmer. Då är det något som är väldigt fel.

 

När alla jävlar undrar varför folk mår dåligt, skär sig eller till och med tar självmord så blundar man för sanningen. Man stänger ute problemen och ingen gör någonting åt det. Allting är på ruta ett och det bara blir värre och värre.  

 

Nu är det dags för att vi tar tag i det här, det är VI ungdomar som kan skapa vårat samhälle och det är vi som väljer om vi vill säga "idiot" till någon. Vi måste våga öppna ögonen igen och våga prata om problemen som ständigt finns där.

 

Det finns INGEN människa som föds till att hata, det är någonting man lär sig pågrund av sina egna fördomar om alla andra. För kan man lära sig hata, då kan man även lära sig att älska. 

Det är dags att gå vidare, idag. Nu. Precis just den här sekunden. Det ända som behövs är engagemang, en jävla massa vilja och att folk vågar prata ut om problemen och våga lösa dom. Men det är ingenting man gör själv, det krävs att varenda människa i Sverige är med på det och det är den förändring, jag vill sträva efter. 

 

Jag tror att hur mycket man än blivit mobbad, så handlar det om vikten att våga gå mot strömmen, att knuffa sig fram när alla andra står i vägen och stå upp för sig själv. Stå upp för den människan man är och våga visa att man är värd lika mycket som alla andra. Vikten att tro på sig själv. 

 

Men ingenting spelar roll, så fort vi inte är beredda på att göra en förändring. Men tillsammans är vi starka och någon dag, så ska vi, tillsammans, komma ut som segrare från kampen mot mobbning och ha övervunnit våra rädslor och vågat stå upp för den individ man faktiskt är. Det är en mänsklig rättighet att få må bra, varje dag.

 

Vilka är med mig? Vilka är inte med mig? Varför? Släpp alla era tankar, kom till mig och många andra och vi löser det här. Om vi är redo att faktiskt jobba för förändringen.