Visste ni att Maestro verkligen ääälskar mat. Alltså verkligen älskar mat. När jag precis fått honom så blev jag ganska irriterad på att han hela tiden skulle försöka äta när jag gick med honom, men det tränade vi ganska snabbt bort då det är så otroligt jobbigt. Men när vi flyttade honom till Åland och började rida ut, märkte jag att det uppstod lite stridigheter från ryggen också. Han försöker alltså äta nästan hela tiden när vi rider på smalare stigar med träd runt om, det spelar ingen roll om det är löven i en gren en meter upp, en grästuva på marken eller en buske vid sidan om. Han drar huvudet ditåt och ska äta, ganska påfrestande det också faktist. Jag vill ju inte dra upp honom i bettet liksom, utan brukar försöka skänkla på honom ganska bestämt och typ skrika nej åt honom, haha. 

 

Jag vet inte riktigt hur jag ska ställa mig till detta, kan inte låta bli att tycka att det är lite komsikt ändå. Men skulle inte se det helt som ett "problem". Men ändå, kanske skulle man söka till ponnyakuten?? Det måste väl ändå klassas som ett tillräckligt svårt "problem"? Haha, nejmen skämtåsido, detta är nog bara en liten egenhet han har, speciellt när löv och gräs kommer precis inom räckhåll för att ätas, då blir det svårt att stå emot. Haha.