Som ni vet så har Calle skadat sig rätt så allvarligt. Jag tänker ta allting från början så är det lättare för er att förstå. Jo, jag har tävlat rätt aktivt med Calle i dressyren och han har gått spikrakt uppåt och vunnit det mesta som han varit med i. Men det senaste har han inte riktigt velat vara med på noterna. Blivit grinig och inte ens velat ridas i någon direkt form. Han har spjärnat emot och sparkat åt mina skänklar. I dressyren tänkte jag att han kanske tröttnat? Han kanske vill hoppa lite mer så jag får ta tag i det, och i hoppningen så sparka han nästan hela tiden när jag skulle fatta galopp och då tog jag det som att han var taggad. Men ack vad fel jag hade. Känns nästan lite pinsamt att man hade så himla fel om sin ponny, är det inte ryttarens ansvar att känna när sin häst inte mår bra. Men jag känner att, det felet kan många ryttare ha gjort, och jag är så himla glad över att vi tog ut kiropraktorn så han hittade det här felet. Calle har förmodligen gjort någonting i hagen och sträckt ländryggen. Han har haft väldigt ont och inte riktigt velat arbeta med hela ryggen eller rört sig som han brukar så han har belastat alla sina 4 ben fel så han har även ont i knäna och kotlederna. Tänk hur ont han måste ha haft, det kär inom mig när jag tänker på det. Min underbara ponny som ställer upp för mig i alla lägen, har jag ridit runt på medans han haft så himla ont. Usch, men nu ska vi upp till Örebro där vi ska träffa kiropraktor + veterinär som ska kolla igenom honom, har han blivit bättre så ska han förmodligen vila i 3 veckor till och sedan får jag sätta mig upp och skritta igång honom, annars vet jag inte vad som händer. Har hört att många rider sina hästar för hårt i ung ålder så dom håller inte, och jag försöker förklara för mig att denna skadan Calle har, är på grund av att han gjort någonting i hagen. Raceat med sina kompisar och gjort någon hastigrörelse som jag inte kunde gjort någonting över.

Vad som en händer kommer Calle alltid ha störst plats i mitt hjärta. Min allra bästaste bästis som alltid ställer upp för mig. Dömer mig inte för vilka kläder jag har eller hur mycket dom kostar. Jag kan likagärna slå ut alla mina tänder och ha finnar i hela ansiktet, han gillar mig ändå. Han bryr sig inte om hur jag ser ut. Han säger inte ett knyst till någon annan om mina hemligheter och han pratar inte skit om mig bakom min rygg. Min älskade ponny som jag haft i snart 5 år. Ponnyn som jag ridit in själv och som jag älskar med hela mitt hjärta! Fy vad bandet är starkt mellan oss två… <3